År 2009 analyserade SINTEF sjömatens klimatavtryck. Nu har forskarna genomfört en uppdaterad livscykelanalys av norsk vildfångad fisk, odlad fisk, räkor och krabba med data från 2017.
Koldioxidavtrycket omfattar både direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser i samband med produktionen. Produkterna följdes hela vägen fram till grossisten.
Enligt analysen orsakar 1 kilo odlad laxfilé som äts i Paris utsläpp på cirka 7,0 kilo koldioxidekvivalenter, en enhet som används i klimatredovisning för att jämföra utsläpp. Forskarna jämför klimatavtrycket från kött och sjömat med den produkt som har högst klimatavtryck: nötkött.
Norsk odlad lax har vid leverans till slakteriet utsläpp som motsvarar 20 procent av utsläppen från nötkött.
Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från laxodling. Det handlar om:
- Få fram en större andel av den producerade laxen till konsumenten.
- Ändra fodrets sammansättning och förbättra foderutnyttjandet.
- Säkerställa att biprodukter tas till vara fullt ut i hela distributionskedjan.
- Minimera transportbehovet och hitta alternativ till flygtransport.
Ökad energieffektivitet och en övergång till förnybara energikällor har också identifierats som förbättringsområden. Förbättringspotentialen är stor. Om utvalda åtgärder genomförs kan utsläppen nästan halveras. Merparten av koldioxidutsläppen från produktionen av odlad lax är kopplade till värdekedjan för foderproduktionen.
Livscykelanalys
Analyserna har genomförts med hjälp av en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA). Det är ett verktyg som används för att synliggöra hur olika produkter kan påverka natur och miljö samt var och hur produkternas miljöpåverkan kan minskas.
Under de senaste tio åren har fiskens diet förskjutits mot ett foder som är omkring 70 procent växtbaserat.
Växtbaserade råvaror kan ha ett högt klimatavtryck om de odlas i avskogade områden, men soja från Brasilien som används i norsk vattenbruksnäring kommer från en 100 procent avskogningsfri värdekedja och har ett lägre klimatavtryck än exempelvis fiskmjöl.
Fiskmjölet som används i dag har ett genomsnittligt avtryck på omkring 1 kg CO2e per kg råvara. Sojaproteinkoncentrat från Brasilien ligger i genomsnitt på omkring 0,6 kg CO2e per kg råvara.
Bra länkar
- Ät klimatvänligt - från forskning.no
- Rapport - Havsbruk till havs
- Klimatredovisning för den norska sjömatsnäringen (2020)
- Norsk lax kan inte kopplas till avskogning